Jag kan inte lĂ„ta bli att undraâŠ
vi mĂ€nniskor verkar ha en förkĂ€rlek för att âvinnaâ över naturen.
Vi sprutar, plöjer, gödslar och styr â allt för att fĂ„ ordning pĂ„ vĂ„ra grödor.
Men tÀnk om naturen redan har lösningen?
Om vi bara lÀrde oss att samarbeta med den i stÀllet för att försöka kontrollera allt?
đż NĂ€r vĂ€xterna sjĂ€lva gör jobbet
Det lĂ„ter nĂ€stan magiskt â men vĂ€xter kan faktiskt prata med varandra.
Inte med ord förstÄs, utan med dofter och signalÀmnen som sprids i luften och i marken.
Vissa vÀxter kan till och med varna sina grannar om att skadedjur Àr pÄ vÀg,
sĂ„ att de hinner börja producera sitt eget âförsvarâ.
Snacka om grannsÀmja pÄ hög nivÄ!
Och nĂ€r man börjar se jordbruket pĂ„ det sĂ€ttet â som ett samtal mellan vĂ€xterna â sĂ„ förĂ€ndras allt.
Plötsligt handlar det inte om att spruta bort fienden, utan om att bygga ett ekosystem dÀr fienden inte trivs.
đŸ SmĂ„ Ă„krar, stora fördelar
Det visar sig nÀmligen att storleken pÄ Äkern spelar stor roll för hur mycket bekÀmpning som behövs.
Stora monokulturer â alltsĂ„ fĂ€lt med bara en gröda â Ă€r rena lyxrestaurangen för skadeinsekter.
Allt Àr öppet, lÀttillgÀngligt och utan fiender.
Lite som att bjuda in till buffĂ© och hoppas att ingen kommer. đ
SmÄ Äkrar dÀremot, eller stora Äkrar med blomremsor, trÀdkanter och vÀxtvariation, blir mycket mer motstÄndskraftiga.
DĂ€r trivs nyttodjuren â bin, fjĂ€rilar, nyckelpigor och spindlar â och de hjĂ€lper till att hĂ„lla skadedjuren i schack.
Det Àr som att ge naturen sin egen lilla armé av frivilliga försvarare.
đŒ NĂ„gra av naturens hjĂ€ltar
đž Rödklöver â den lilla lila hjĂ€lten som binder kvĂ€ve, stĂ€rker jorden och bjuder in bina till festen.
SÄr man den mellan spannmÄlsraderna fÄr man inte bara finare jord, utan ocksÄ mindre ogrÀs.
đż Ă
kerböna â jordens egen kvĂ€vefabrik!
NÀr den odlas ihop med spannmÄl blir marken friskare, och sjukdomar fÄr svÄrare att sprida sig.
đ Honungsört â naturens konfettimaskin.
Den blommar, doftar och lockar till sig nyttodjur som nyckelpigor och parasitsteklar â smĂ„ soldater i blomsteruniformer som hĂ„ller ogrĂ€set pĂ„ avstĂ„nd.
đ Kanske Ă€r det sĂ„ hĂ€r det borde vara
Ju mer jag lĂ€ser, desto mer kĂ€nns det som att lösningen inte Ă€r mer kemi â utan mer liv.
Mer variation, fler vÀxter, fler insekter, fler fÀrger och dofter.
För varje blomma vi planterar, varje Ă„kerkant vi lĂ„ter leva, sĂ„ bygger vi upp nĂ„got som fungerar av sig sjĂ€lv â utan att naturen behöver försvara sig.
SÄ jag kan inte lÄta bli att frÄga:
Om vi lĂ€rde oss att lyssna pĂ„ jorden i stĂ€llet för att styra den â
hur mycket skulle den kunna lĂ€ra oss tillbaka? đżđ
đŒ LĂ€s mer â för dig som vill grĂ€va vidare
Vill du se vad forskarna sjÀlva sÀger om bekÀmpningsmedel, cocktaileffekter och naturens egna alternativ?
HÀr Àr nÄgra riktigt bra kÀllor dÀr du kan lÀsa mer:
đ Kemikalieinspektionen â BekĂ€mpningsmedel i Sverige
Information om godkÀnda Àmnen, riskbedömningar och rÄd för hÄllbar anvÀndning.
đ kemi.se
đ SLU â Centrum för kemiska bekĂ€mpningsmedel i miljön (CKB)
Svensk forskning om hur bekÀmpningsmedel sprids, bryts ner och pÄverkar naturen.
đ slu.se/ckb
đ NaturvĂ„rdsverket â Kombinerade kemikalieeffekter i miljön
Rapporter om cocktaileffekten och hur olika Àmnen pÄverkar varandra i vatten och jord.
đ Microsoft Word – SWECO VIAK Kombinationseffekter.doc
đFramtidens kemikaliekontroll (SOU 2019:45)
đ SLU â VĂ€xternas egna försvarsstrategier (Plant-Plant Communication)
Om hur vĂ€xter samarbetar och kommunicerar för att skydda sig mot skadedjur â naturens egna smarta lösningar!
đSök | slu.se
âš Teaser
NĂ€sta del handlar om sjĂ€lva jorden â den som fick vila förr, men som sĂ€llan fĂ„r det idag.
Vi pratar plöjning, erosion och varför jorden ocksĂ„ behöver Ă„terhĂ€mtning. đŸ
Ha en fin dag
Kram Miađ„°đ»
