Jag har funderat mycket pÄ det hÀr med bilar och miljö.
Det Ă€r sĂ„ lĂ€tt att tro att svaret Ă€r sjĂ€lvklart â att elbilen automatiskt Ă€r bĂ€st, att diesel Ă€r vĂ€rst och att bensinbilen hör till det förflutna.
Men ju mer jag lÀser, desto mer inser jag hur mycket som gömmer sig bakom siffrorna.
HÀr hemma har vi vÄr Àlskade Transporter T4 frÄn 2006.
Den har gÄtt lÄngt över trettio tusen mil, men den fungerar.
Den Àr redan tillverkad, har gjort sitt miljöavtryck och den rullar fortfarande.
SĂ„ jag kan inte lĂ„ta bli att undra â Ă€r det verkligen bĂ€ttre för miljön att köpa en ny elbil i stĂ€llet för att fortsĂ€tta köra den vi redan har?
För varje ny bil som produceras börjar ju allt om pĂ„ nytt â nya fabriker, nya material, nya utslĂ€pp.
SÄ jag började titta pÄ hur stor miljöpÄverkan sjÀlva tillverkningen faktiskt har.
đż MiljöpĂ„verkan frĂ„n tillverkning (inte körning)
| Drivlina | Totalt utslĂ€pp vid tillverkning (ton COâe / bil) | UtslĂ€pp per km vid 200 000 km (g COâe/km) | Kommentar |
|---|---|---|---|
| Bensinbil | 4 â 6 ton | 20 â 30 g/km | BasnivĂ„ för en normalstor bil. LĂ€gre för smĂ„bilar, högre för SUV. |
| Dieselbil | 4,2 â 6,5 ton | 21 â 33 g/km | NĂ„got högre p.g.a. tyngre motor och avgasrening. |
| Elbil | 7 â 10 ton | 35 â 50 g/km | Högre tillverkningsutslĂ€pp, frĂ€mst frĂ„n batteriet (ca 50â80 kg COâe per kWh). |
NÀr man ser det sÄ hÀr blir det ganska tydligt.
Att bygga nytt kostar alltid â bĂ„de i energi och i utslĂ€pp.
Det betyder att varje gÄng vi byter bil, oavsett drivlina, sÄ startar vi om hela kedjan av miljöpÄverkan.
Men koldioxid Àr bara en del av bilden.
Det finns mÄnga andra saker som pÄverkar miljön, men som sÀllan fÄr plats i debatten.
đ± MiljöpĂ„verkan utöver COâ
| Miljöaspekt | Bensinbil | Dieselbil | Elbil | Kommentar |
|---|---|---|---|---|
| Partiklar (PM) | Medel â frĂ€mst frĂ„n dĂ€ck och bromsar, men ocksĂ„ frĂ„n avgaser. | Hög â sĂ€rskilt vid kallstart och korta körstrĂ€ckor. | LĂ„g vid körning (ingen avgaspipa), men dĂ€ckslitage ungefĂ€r som andra bilar. | Elbilar kan till och med ha mindre bromsslitage tack vare regenerativ bromsning. |
| KvĂ€veoxider (NOâ) | Medel | Hög | NĂ€stan noll | NOâ bidrar till försurning och pĂ„verkar luftvĂ€gar hos mĂ€nniskor. |
| Tungmetaller (t.ex. bly, nickel, kobolt, litium) | LĂ„g vid tillverkning. | LĂ„gâmedel (motor, avgassystem). | Högre â batteriproduktion krĂ€ver flera sĂ€llsynta metaller. | Stor del av dessa utslĂ€pp sker i gruvor utanför Europa. |
| VattenanvĂ€ndning | Relativt lĂ„g. | LĂ„gâmedel. | Högre vid batteriproduktion (sĂ€rskilt litiumutvinning). | Varierar kraftigt beroende pĂ„ gruvans plats och teknik. |
| MarkanvÀndning & gruvdrift | Liten pÄverkan. | Liten pÄverkan. | Större pÄverkan via gruvor för batterimetaller. | Kan ge stora lokala ekologiska effekter. |
| KemikalieanvĂ€ndning vid tillverkning | LĂ„gâmedel. | LĂ„gâmedel. | Högre (sĂ€rskilt i celltillverkning för batterier). | PĂ„verkan kan minskas med ren energi och Ă„tervinning. |
| à tervinningsbarhet | God (stÄl, aluminium, plast). | God. | PÄ vÀg att förbÀttras (batterier kan Ätervinnas men processen Àr energikrÀvande). | Nya EU-krav ska öka Ätervinningsgraden till >90 %. |
Det hĂ€r visar att âmiljövĂ€nligtâ inte alltid Ă€r svart eller vitt.
Elbilen Àr ren pÄ vÀgen, men lÀmnar större spÄr i början.
Dieseln Àr effektiv, men smutsig i luften.
Och bensinbilen⊠ja, den stĂ„r nĂ„gonstans mitt emellan â varken bĂ€st eller vĂ€rst.
SÄ vad Àr egentligen bÀst för miljön?
Kanske handlar det inte bara om vilken bil vi kör, utan hur lÀnge vi behÄller den.
đ Att ta hand om det man redan har
Om vi lade mer energi pĂ„ att göra gamla bilar renare och mer hĂ„llbara, i stĂ€llet för att stĂ€ndigt bygga nytt, sĂ„ skulle vi kunna spara enorma mĂ€ngder resurser. Det finns redan teknik för att uppgradera avgassystem, förbĂ€ttra brĂ€nslen och till och med konvertera till el â men den anvĂ€nds sĂ€llan.
Systemet Àr inte byggt för reparation, det Àr byggt för ersÀttning.
HÀr hemma pratar vi ofta om det. Min man brukar sÀga att om folk slutar köpa nya bilar, dÄ stannar utvecklingen och mÀnniskor förlorar sina jobb.
Han har en poĂ€ng â industrin behöver rörelse för att forska och vĂ€xa. Men jag tĂ€nker att om vi istĂ€llet blev bĂ€ttre pĂ„ att förĂ€dla det vi redan har, sĂ„ skulle andra kunskaper och behov blomstra igen.
Hantverket, svetsarna, de som verkligen kan laga saker â de som idag ofta stĂ„r utan jobb för att deras kunskap inte lĂ€ngre âlönar sigâ. VĂ„r egen Transporter har rostiga trösklar, men ingen verkstad vill hjĂ€lpa oss lĂ€ngre â de vill bara ha försĂ€kringsjobb. Det sĂ€ger ganska mycket om hur systemet ser ut.
Kanske borde vi inte vÀlja mellan utveckling och hÄllbarhet, utan se till att de gÄr hand i hand.
Att ny teknik fokuserar pÄ att förlÀnga liv, inte bara pÄ att skapa nytt.
đ§ HĂ„llbarhet i vardagen
Och egentligen gÀller det hÀr i allt.
Vi har tvĂ„ kyl/frysar hĂ€r hemma â ett “nytt” frĂ„n 2007 och ett Ă€ldre som min svĂ€rfar köpte nĂ„gon gĂ„ng i början av 90-talet.
Det roliga (eller kanske sorgliga) Àr att det gamla skÄpet Àr i bÀttre skick Àn det nya.
Det sÀger vÀl allt.
Förr byggde man saker för att hÄlla.
Idag bygger man för att sÀlja nytt.
Men kanske har vi tappat nĂ„got viktigt pĂ„ vĂ€gen â nĂ„got som handlar om respekt för resurser och tid.
Vi har lÀrt oss att mÀta framsteg i nyproduktion,
men kanske borde vi börja mÀta det i hur lÀnge saker faktiskt hÄller.
đ Slutord
NÀr jag tÀnker pÄ det hela sÄ inser jag att hÄllbarhet egentligen handlar mindre om teknik, och mer om sunt förnuft.
Att vĂ„rda det vi redan har, anvĂ€nda det lĂ€nge, och inte alltid jaga det senaste â det Ă€r ocksĂ„ en sorts utveckling.
För den mest miljövÀnliga bilen kanske inte Àr den som Àr tystast, snabbast eller dyrast.
Kanske Ă€r det helt enkelt den som redan stĂ„r pĂ„ din uppfart och vĂ€ntar pĂ„ nĂ€sta resa. đđż
Ha en fin dag
Kram Miađ„°đ»