Jag är så trött på alla rubriker om “klimatkris”. På domedagsbilder och snabba lösningar. På känslan av att någon redan har bestämt vad jag ska tycka — innan jag ens hunnit tänka själv.
För någonstans djupt där inne känns det fel.
Inte för att jag inte bryr mig om miljön, tvärtom. Utan för att jag bryr mig så mycket att jag vill förstå på riktigt. Inte bara upprepa det jag hört från till exempel våra nyheter där vissa perspektiv får megafon – medans andra tystas ned.
Jag har börjat fundera på något.
Vi pratar hela tiden om “miljöbovar” – bönderna, bilarna, elen, industrin…
Men tänk om det inte är så enkelt?
Tänk om vi, i vår iver att hitta en syndabock, har glömt själva helheten?
För ärligt talat – ibland känns det som om vi gjort en livsnödvändig gas till fienden,
bara för att kunna fortsätta leva på ett sätt som rubbar balansen ännu mer.
Och medan rubrikerna ropar “kris”, får de stilla rösterna – de som pratar om jord, skog, och kretslopp – sällan plats.
Kanske handlar miljöfrågan inte om att rädda planeten. Kanske handlar den om att återställa balansen – och våga se att naturen faktiskt redan har svaren, om vi bara låter henne tala.
Det är där min resa börjar.
Inte i panik, utan i nyfikenhet.
Inte för att vinna en debatt, utan för att förstå.
Välkommen till Jakten på boven –
en serie där jag vänder på perspektiven, ifrågasätter det självklara,
och försöker se hela bilden – bortom rubrikerna.
Då jag är dyslektiker har jag tagit hjälp av ChatGTP för att hitta information, studier, grävt djupt, ifrågasatt och blivit ifrågasatt. Det har hjälpt mig att skriva denna serie utifrån hur jag tänker och känner.
Vill du hänga med? Vågar du vara med och prata om det?
Ha en underbar dag
Kram Mia🥰🌻