Flyttdag.
När Jonathan flyttade till Melsungen så bodde han i ett hus med typ 9 sovrum, man kallar huset för WG:n. Under tiden Jonathan har bott där så har antalet ungdomar varierat. Jonathan fick det största sovrummet när han flyttade in för att han kan inte åka hem så ofta. Han sovrum har legat bredvid köket så det är alltid liv och rörelse runt honom och Jonathan har tyckt om det och hans rumsdörr har nästan alltid varit öppen när han har varit hemma. Det har varit så bra och vi tror att det är en av anledningarna till att han har lärt sig språket så bra.
För några veckor sedan fick han erbjudande om att flytta till ett boende som också hör till föreningen. Det är ett mindre boende med endast 2 sovrum och kök plus ett badrum. Där bor den killen som var Jonathans fadder när han var ner och provtränade november 2021, de två har blivit bra vänner och det känns bra att Jonathan valde att tacka ja till erbjudandet om att få flytta dit. Vi är även tacksamma över att vi kunde få hjälpa honom att flytta nu när vi ändå var nere. Det blev dock inte så mycket annat när vi var där, vi hann bara visa mamma och Kenneth hur Jonathan bor och hur det ser ut i Melsungen, men jag hoppas att dom hade det bra ändå. Vi fick vara tillsammans allihopa under några dagar hos Jonathan.
Vi hade hört talas om den här lägenheten ända sedan Jonathan flyttade ner och vi har fått förklarat för oss att det är två rum i lägenheten och att det ena, det som Jason bor i är ett stort rum med stora fina fönster och att det andra är ett litet rum med små källarfönster, så vi har sett framför oss en liten skrubb utan ljusinsläpp…. När vi kom dit så visade det sig att rummet inte är så mycket mindre än det han har haft och att det är ett vanligt fönster i rummet. Jonathan har tillgång till uteplatsen, han får bara gå igenom ytterdörren som ligger typ 3 meter från altan. Lägenheten ligger i ett suterränghus så hans rum är svalt och skönt, till skillnad från sitt gamla rum så han sov gott första natten i det nya rummet.
Det nya rummet är lite mer långsmalt än det gamla men han kan dela av rummet och ha skrivbord bakom min rygg där jag står och tar kort och ändå få plats med säng och tv. Det tar nog en liten stund innan han bott in sig men det kommer att bli lättare för oss att vara hos Jonathan nu när vi åker ner då det inte är så många vi måste ta hänsyn till och Jason är flytande i engelska så det blir lättare även med språket.
Vi är galet imponerade av våran camper då det gick att flytta alla möbler i den trots att vi har byggt om den. Sängen och garderoben var det inte många millimeter över på men det gick
På söndagen fick mamma och Kenneth vara kockar och se till att vi fick mat medan vi andra packade och bar. Tur att Oskar och Emmis var där då det gjorde flytten lättare. Söndag eftermiddag och kväll var det brödernas tid. Oskar och Emmis tog med Jonathan på drinkrunda i Kassel, vi har haft dealen att om våra barn låter bli alkohol fram till deras 18 års dag så betalar vi körkortet så nu äntligen kan Oskar och Jonathan gå på krogen tillsammans och det skulle firas. Vi andra var möra efter dagen så vi passade på att duscha i WG:n ( det var nästan inga kvar där för pingst är en storhelg och alla utom en kille var hemma med sina familjer) innan vi åkte ner till oss och tog det lugnt.
Måndag morgon är sista dagen med Jonathan och Oskar. När vi vaknat och ätit frukost tog jag och Per-Anders oss upp till WG:n och gjorde klart det sista i gamla rummet och väntade på att ungarna skulle vakna. Oskar och Emmis skulle vidare idag och de åkte efter lunch.
Eftermiddagen när allt var klart så fick vi tid att umgås lite mer med Jonathan. En glass på stan, en mysstund i parken, hämtmat och lite mer mys så var det dags för mamma och Kenneth att säga hej då till Jonathan och vi fick hänga lite till då vi skulle skjutsa hem honom och jag skulle försöka klippa honom lite. När vi kom dit så hade Jason kommit tillbaka från ledigheten och det är så fint att se dom två tillsammans, de har båda samma sjuka humor och de verkar trivas bra ihop. Långa kramar och sen är det dags att lämna för denna gång…..
Tisdag morgon började med frukost och lite handling, Jonathan hade beställt blommor 😆😆 Vi trodde först att det var ett skämt…. men han undrade på alvar om vi kunde fixa lite blommor innan vi åkte så naturligtvis gjorde vi det. Sedan var det dags att lämna Melsungen och påbörja resan hem. Målet var att ta oss till Malmö idag. Det är lite över 70 mil och mamma och Kennet är ju inte purfärska så vi ska ta tid på oss och vila ofta.
Vi åkte A7 fram till Hamburg och sedan A1 mot Puttgarden. vi hittade en mysig ställplats i Bad Fallingbostel. Det var en kort avstickare från A7, dock lite kryptisk att hitta till. Här åt vi lunch och tog en lite längre paus. Kändes helt ok, om man ville till badplatsen fick man dock betala 3 euro så det blev inget denna gång.
Vi fortsatte till Bordershopen i Puttgarden, båt till Rödby och de resterande milen blåsiga milen till Malmö, vi trodde ett tag att vi skulle blåsa av bron så stannade vi och sov på rastplatsen alldeles efter bron.
Jag är sjukt imponerad av min mamma (ja Kenneth också) men eftersom Kennet har en alvarlig skada på sin rygg så klara han inte av att köra husbilen så min mamma körde alla 140 mil själv som vi åkte tillsammans, sedan körde hon mer före och efter i Sverige.
Min mamma fyller 80 år nästa år och hon är nog den bästa bilföraren jag känner. Hon verkar i alla fall vara lugnet självt och hon är inte rädd för att prova nya vägar. Vi åkte på vägar där man knappt kunde mötas, hamnade på vägar där det inte fanns mycket plats att vända på och hon klarade autobahn galant.
Onsdag morgon var det dags för oss att dela på oss, mamma och Kenneth skulle vidare och vi skulle hem. Vi startade tidigt och tog det lugnt hem, stannade och åt frukost, bytte förare några gånger, åt lunch i Jönköping.
Tog en längre paus utanför Askersund Det är ett motorvägsstopp som vi ofta stannar vi när vi åker ner mot Jonathan och akutkissar. Nu tog vi ett lite längre stopp och passade på att sova lite med en fantastisk backluckevy….
Nu är vi hemma igen och får vänta till september innan vi kommer ner till Jonathan igen, som tur är så kommer han hem i juli, så vi behöver inte vänta så länge på att få se honom igen…
Ha det fint
Kram Mia🌻🥰