Den 27 oktober 2023 satt jag på tåget ner till Stora staden och tänkte tillbaka på en augustidag för 30 år sedan då jag satt på pendeln från Södertälje. Jag var 23 år och jag skulle gå om gymnasiet. Jag hade varit sjukskriven av och till i ca ett och ett halvt år och ville ha något att göra. När jag var 16 gick jag fordonstekniska i Borlänge och det var ett 2 årigt gymnasium så jag hade inte någon gymnasiekompetens så jag fick möjligheten att börja om. Jag hade sökt ett nystartat gymnasium och skulle bli en av 60 nya elever i en helt ny skola.

Den där morgonen för 30 år sedan var jag lika nervös som jag var i september 2023. Som tur var så hade jag inte så mycket tid att tänka, förutom på själva tågresan. Tåget ankom till Stockholm 16.15 och jag skulle vara på Anexet som ligger vid Globen kl 18, innan dess skulle jag ta mig till mitt boende som var på Mosebacke Hostel, göra mig klar och äta sedan vidare till Festen som var målet för min resa. Jag hann lägga lite av makeupen på tåget, men insåg att jag istället för mascara hade packat en makeupborste så det blev att köpa mascara på lindex som ligger på stationen, det var den första icke ekologiska mascaran jag ägt på jag vet inte hur länge. Jag upptäckte även att jag i stressen hade packat ner handsprit istället för ansiktsvatten så det blev en intressant, kan inte rekommendera att ha Hand Freshener i ansiktet….. Jag gjorde en snabb notering till mig själv att jag inte skulle packa necessären utan glasögon i fortsättningen.

Väl tillbaka på Mosebacke Hostel så försökte jag sammanfatta kvällen. Jag har varit på 30 års fest, det är alltså 30 år sedan jag började på Rytmus, ett rockmusikgymnasium som jag inte hade förväntat mig att komma in på. Jag änskar att jag kunde vara mer avslappnad än jag är på nya tillställningar. Jag har varit så sjukt nervös sen jag köpte denna biljett till festen. Jag umgicks egentligen bara med en person under mina 3 år på Rytmus och hon skulle inte komma dit.

Festen började kl 18 med förmingel och jag visste några som skulle komma (vi har en FB grupp med oss som gick första året) och jag såg fram emot att få träffa dom med skräckbalndad förtjusning. Jag var först på plats, kände mig yr och fick inte fram några ord, kände mig som ett klumpigt fån. Men så kom dom en efter en, vi blev till slut 10-15 stycken från de två första klasserna. De flesta kom ihåg mig och jag mindes de flesta. Minglet var alldeles för kort och jag önskar att hela Festen hade bara varit mingel. Jag hann inte riktigt prata med dom jag var mest nyfikna på. Kl 20 var det dags för konsert och det var de som gick Rytmus nu samt några av de som faktiskt har slagit de senaste åren som gått skolan som stod för musiken. Bra musik men jag lämnade mina forna klasskamrater när musiken började spela då jag inte klarar av att hålla fokus så bra när det blir många intryck.

Fotade av Elly Fingal, Karin Onn Åström, Mira Ingebrigtsen, Nikoli Zrilic, Henrik Luhr, Hilvi Larsson & Lo Mäki Oskarsson (vet ej vem av dessa som tog just de kort jag har lagt upp här)

Rytmus har förändrats mycket sedan jag gick där. När jag slutade var vi typ 180 elever och vi hade de 2 översta våningarna på ena delen av Münchenbryggeriet, den delen med ett torn. Vi hade ytterskoförbud och heltäckningsmatta i korridorerna. Vi hade gympa på ett gym i närheten, vi åt lunch första året på balettskolan som låg i samma hus för att senare få maten levererad till vårt pausrum. Det fanns inga stolar när vi började för de var försenade så alla hade med sig en varsin stol första dagen i skolan. Jag tror att vi hade en väldigt speciell gymnasietid och det är bland det häftigaste jag har gjort i mitt liv.

Idag finns Rytmus i Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro och Borlänge, skolan i Stockholm har hela 700 elever.

Trött och glad att jag åkt ner somnade jag med tanken att jag hade velat träffa många fler lärare och elever från när jag gick, fast vem vet de kanske var där det var ju så sjukt många på festen. Med ett leende minns jag kön till baren där jag hade en kille bakom mig som gick ut Rytmus 2023 och hur cool han tyckte att jag var som var en av dom första på skolan ,et är ju inte ofta någon kallar mig cool så jag kommer att leva på det länge…

Ha det fint
Kram Mia

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *