Vad hände?
Januari 2020 började rapporter komma att världen hade utsatts för ett virus, det skulle vara ett virus där många människor skulle dö. I vårt land började det när skidsemestrande alpresenärer återkom från Italien. Vi fick höra att människor dog som flugor och militären fick sättas in för att forsla bort alla döda kroppar som staplades på hög, framför allt från Italien och Kina .
Niel Furguson en epidemiologist vid Iperial College i London förutspådde 179 000 dödsfall i covid 2020 i Taiwan (verkligt antal som dog var 10)
Jag reagerade tidigt på att man varje dag i TV presenterade hur många som dött med en Covid-19 diagnos, vi fick inte veta vilken åldersgrupp som dog eller om de som dog hade underliggande sjukdomar.
Vi fick veta att alla sjukhus skulle bli fulla av dödligt sjuka, men de som blev sjuka fick ingen behandling förens de var för sjuka, när syresättningen var för låg och man nästan var död.
Jag tyckte att det var märkligt att inga människor i Sverige föll döda ner på gatan om det nu var så dödligt, det hände tydligen bara utomlands.
Vår äldsta son fick covid (alphavarianten) i september 2020. Han tappade smak och lukt och han var lite förkyld och hade lite feber. Vi isolerade inte honom utan han åt med oss som vanligt, vi kramades visserligen inte men vi var i samma rum. 4 dagar efter första symptom testade vi honom och vi fick ett positivt svar då rådde läkaren oss att han skulle isoleras och ha en egen toalett (vilket han gillade skarpt). Vi ansåg att det var ju redan kört för oss så vi fortsatte att äta med honom. Ingen av oss övriga i familjen fick covid.
På sportlovet 2021 testade vår yngsta pisitivt för covid (deltavarianten), då var direktivet att man skulle testa sig om man umgåtts med någon som hade fått en positiv covid diagnos och han hade på fredagen tränat med en kille som testade positivt för covid under helgen. Vår son hade inga symptom alls. Även denna gång så isolerade vi inte honom här hemma, men han fick ha ena toaletten för sig själv under de 7 dagar han skulle vara hemma. Ingen av oss andra blev sjuka den gången heller.
Om nu covid var så smittsam och farlig så borde alla i vår familj blivit sjuka första gången då alfa varianten härjade för den var den mest farliga. Jag och min man borde ha blivit sjuka andra gången då den spred sig fortare men var lite mildare.
Jag och min man fick Covid först när Omikron svepte genom landet i början av 2022, då var det en vanlig förkylning. Jag fick två dagars feber och jag sov mig igenom den förkylningen, jag blev inte snuvig eller hostig den gången. Eftersom jag var sjuk så träffade jag heller inga människor eftersom jag höll mig inne och smittade därför ingen (fast jag är ovaccinerad).
5 oktober 2020 skrevs ”The Great Barringtondeklarationen” av 3 välutbildade och renommerade professorer.
Dr. Martin Kulldorff, professor i medicin vid Harvard University, en biostatistiker och epidemiolog med expertis i att upptäcka och övervaka utbrott av infektionssjukdomar och utvärderingar av vaccinsäkerhet.
Dr Sunetra Gupta, professor vid Oxford University, en epidemiolog med expertis inom immunologi, vaccinutveckling och matematisk modellering av infektionssjukdomar.
Dr Jay Bhattacharya, professor vid Stanford University Medical School, läkare, epidemiolog, hälsoekonom och expert på folkhälsopolitik med fokus på infektionssjukdomar och utsatta befolkningsgrupper.
De menade att vi skulle skydda de som hade störst risk att drabbas svårt av Covid-19 och vi andra skulle leva livet som vanligt. Jag har fascinerats av hur man har stängt ute röster som inte har följt narrativet. Hur välutbildade de än har varit. Vår egen Anders Tegnell stod på sig fram till vaccinen kom och jag är tacksam för att han ledde Sverige rätt under första delen av pandemin.
Innan vaccinet ens var klart att levereras kunde man på socialstyrelsens hemsida se vilka som drabbades hårdast av sjukdomen och jag hade en överlevnadschans på 99,973%, med den informationen så var jag aldrig rädd. Jag och min man har yrken där vi träffar människor och jag hade turen att ha kunder som vågade komma till mig under pandemin. Våra barn gick i skolan under nästan hela 2020, vi borde ha legat på sjukhus hela familjen om nu Covid var så farligt.
Här nedan är en intervju med Sebastian Rushworth, då AT läkare och Zoia på Modiga Människor. Jag önskar att hans röst hade fått höras i media på samma sätt som ex Matti Sällberg, då hade vi haft en mer nyanserad bild av pandemin.
Jag läste några böcker om pandemin under början av 2021 eftersom jag inte fick ihop det som sades i Mainstream media med det jag såg på bl a Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens hemsidor när jag tittade på siffrorna de presenterade.
Varför det mesta du vet om covid-19 ör fel.
Hur farlig är covid-19?
Fungerar lockdown?
Fungerar tester och ansiktsmasker?
Varför har Sverige fler döda än Norge?
Är vaccinerna säkra och effektiva?
Det är frågor som har diskuterats intensivt under covidpandemin. Men hur ska de bäst besvaras?
Det finns bara ett förnuftigt sätt att göra det på, menar Sebastian Rushworth. Nämligen att granska det vetenskapliga stödet för var och en av dem.
I sin bok Varför det mesta du vet om covid-19 är fel presenterar han en utvärdering av pandemin som bygger på de senaste och mest gedigna forskningsstudierna.
En av bokens slutsatser är att flera av de åtgärder som världens regeringar inklusive Sveriges har vidtagit mot covid inte har varit grundade på fakta. Ibland har åtgärderna varit utan verkan. Ibland har de orsakat mycket större skador än själva viruset.
Sebastian Rushworth är AT-läkare. Sedan augusti 2020 driver han en blogg om vetenskap och hälsa som fått stor internationell uppmärksamhet.
A state of Fear
Det här är en bok om rädsla. Rädsla för ett virus. Rädd för döden. Rädsla för att förlora våra jobb, vår demokrati, våra mänskliga kontakter, vår hälsa och vårt sinne. Det handlar också om hur regeringen beväpnade vår rädsla mot oss – förmodligen i vårt bästa intresse – tills vi var det mest rädda landet i Europa.
Men varför skrämde regeringen oss medvetet och hur har detta påverkat oss som individer och som land? Vem är involverad i beslutsfattandet som påverkar våra liv? Hur används beteendevetenskap och nudge-teori för att subliminalt manipulera oss? Hur utnyttjar media rädsla? Vilka är de verkliga riskerna för vårt välbefinnande?
Inför varje officiell utredning om hanteringen av Covid-19-pandemin utforskar Laura Dodsworth alla dessa frågor och mer, i en nyanserad och tankeväckande diskussion om ett extraordinärt år i brittiskt liv och politik. Med berättelser från allmänheten som påverkades av rädsla, ångest och isolering, och avslöjande intervjuer med psykologer, politiker, vetenskapsmän, advokater, Whitehall-rådgivare och journalister, kräver A State of Fear en mer hoppfull, transparent och effektiv demokrati.
Det är klart att människor har dött med en covid-19 infektion i kroppen, precis som det dör människor varje år av influensan, men vi bör utreda huruvida de åtgärder Sverige gjorde bidrog till några av dödsfallen i och med att vi faktiskt la äldre som fick Covid på äldreboenden i palliativ vård istället för att ge dom syrgas och antivirala läkemedel. Vi bör också få veta hur många av de som dog var fullt friska. Vi har ändå mer eller mindre tvingat folk till en medicinsk behandling och då bör vi få veta omständigheterna runt omkring.
Om man måste ändra definitionen av en pandemi från antal döda till antal bekräftade sjukdomsfall för att få till en pandemi är det då en verklig pandemi? Ska vi stänga ner världen så fort det kommer en förkylning/influensa som härjar under en säsong för att många får ett positivt test eller ska vi ha focus på de som verkar drabbas hårdast av smittan och skydda dom.
Sverige hade ändå den bästa strategin under 2020 till och med nov-dec 2021, det har vi ju sett om man jämför oss med övriga industrivärlden.
I boken Falsklarm om corona? ifrågasätter de två tyska forskarna Sucharit Bhakdi och Karina Reiss flera av grundpelarna i den etablerade tolkningen av den nya coronaviruspandemin.
– Det nya coronaviruset är exceptionellt farligt!
– Det kan bara bekämpas genom stränga restriktioner som lockdown!
– Det kan bara besegras med nya vacciner!
Dessa påståenden ses av många som självklara sanningar och ligger till grund för den coronastrategi som tillämpas av nästan alla världens regeringar.
Men är dessa påståenden sanna?
Nej, menar Sucharit Bhakdi och Karina Reiss. I Falsklarm om corona? analyserar de den nya pandemin och hur den har hanterats. Bland annat drar de följande slutsatser:
– SARS-CoV-2 är inte farligare än andra luftvägsvirus som vi har lärt oss att leva med.
– Dödligheten är jämförbar med den för en vanlig säsongsinfluensa.
– Drakoniska motåtgärder är kontraproduktiva eftersom de orsakar större skador än viruset.
– Vacciner mot SARS-CoV-2 behövs inte, då de flesta redan är delvis immuna och då skadorna av vaccinerna kan bli stora.
Ha en underbar dag
Kram Mia